…inte hjälper får man ta till drastiska åtgärder – dags för den Stora Muggen.
I dag går det ruskigt segt med skrivandet, vissa dagar vill det sig liksom bara inte. Orden vägrar komma ut från sina gömslen där inne i hjärnan. Markören på min skärm blinkar uppfodrande, men jag rör inte tangenterna. Ungefär så. Och att göra något annat i dag är inget alternativ, deadline närmar sin obevekligt.
Därför är den största muggen framplockad. Jag har varit ute på en promenad. Nu borde det väl lossna? ”Skriv, skriv!” blinkar markören. Jag tar en klunk kaffe och stirrar tillbaks. Snart så.
…espresso intravenöst för att piggna till. Någon som har en droppställning att avvara?
En sak är säker, när jag är klar med mitt nuvarande monsterprojekt – Allt om iPhone – för MacWorld så kommer jag att behöva en rejäl koffeinavgiftning.
I takt med att deadline kommer allt närmare i en obönhörlig och skrämmande hastighet ökar espressointaget exponentiellt för att hålla uppe skrivandet sent in på småtimmarna. Faktum är att jag egentligen inte borde sitta här just nu – jag borde levitera minst en en halvmeter ovanför bordet med tanke på hur mycket kaffe jag druckit.
Men nej. Jag är nog immun nu. Avgiftning var det ja – ser framför mig ett cirkelmöte på Anonyma Frilansare: ”Hej, jag heter Jimmy. Jag är espressoinist.” ”Hej Jimmy!”
Nu återgår jag till skrivandet.
Just nu sitter jag med kanske det största skrivprojektet jag haft hittills – jag gör en hel tidning själv för MacWorld: specialnumret ”Allt om iPhone”.
Det kommer att bli en perfekt guide till din nya iPhone eller present till någon som precis skaffat (eller tänker köpa) en iPhone.
Men jag är inte färdig än, och ska jag någonsin bli klar krävs det en stark espresso nu. Riktigt stark. Osannolikt stark. So, I’ll make it a double! Det blir en lång natt.
